Enligt EU:s definitioner får vin enbart kallas vin ifall det produceras på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är föreliggande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden samma förlopp men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det ändå vin. Utöver vinframställning på diverse bär är det också typiskt förekommande att man brygger vin på varierande frukter eller juicekoncentrat av olika slag.

Vinframställning hemma är en spännande arbetsgång att följa. I fall då man inte brygger utifrån en färdig vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär eller frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det alldeles utmärkt att plocka bär åt en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Viktigt i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha fräsch utrustning och även rent vatten. Orenheter, föroreningar eller övrigt i vattnet innebär bismaker och kan i värsta fall förstöra vinet helt å hållet. Det är följaktligen en god idé att tillämpa aktivt kol för att förädla vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror helt å hållet på kolets kvalitet, dess yta i kvadratmeter per gram och porstruktur. Effektivt är att sila vattnet via granulerat aktivt kol alternativt att använda pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen äga rum i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är färdigt, så behövs en brygghink på ca 30 liter. Den måste ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är färdig så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att tappa över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan mycket betydelsefull del av utrustningen är en oechslemätare som är till åt att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren får plats. En lagom storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid bara sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär eller frukter som används så påverkar dess olika mängder extraktämnen utslaget. Det är viktigt att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det bästa är att mäta upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därnäst ned oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Glöm inte bort att notera alla data och gärna föra en ingående och precis bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli förvånad. Ta följaktligen givetvis också smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i ungefär 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är gjord.